Sara

Den 26 december är det ett år sedan. För ett år sedan visste jag inte vad som väntade, jag hade inte en aning.
Nu vet jag att det aldrig kommer bli detsamma igen. Aldrig. Det sorgliga är att det är mina tankar som utlöser alla dessa känslor, all denna sorg. Om det bara fanns någon/något som kunde hindra dem.
Förödelsen finns kvar, inom mig. Och den gör sig påmind.
För mig har julen alltid varit lycklig. Det är den i år också, för i år får jag spendera den med min familj. Tänk, hur många det är som inte har någon att dela julen med.

Det är värt att tänka på.